Solen kommer fram...
Valborgsmässoaftonen som inte existerar här i Spanien "firades" hemma med Pizza. Sonen bjöd hem en kompis att sova över och grabbarna bad om pizza som en restaurang kör hem. Pizzan är typisk som man gör i Marselle, måste ha varit invandrade italienare som börjat. Den jag brukar beställa är med ankbröst, gåslever och ruccola. Igårkväll avstod jag, har börjat att tänka allvarligt på att solsäsongen närmar sej. Känner mej som en valross.
Igårkväll öste regnet ner och så har det fortsatt hela morgonen. Nu först bryter solen fram. Så verkar det också med dottern, hon ska i eftermiddag träffa en killkompis till en utav tjejerna i skolan. Ikväll är hon bjuden att fira en väninnas födelsedag, väninnan har fått 200€ av sin chef att fira sin födelsedag med. Sån chef är inte tokigt att ha. Dottern verkar gladare, vilket är en glädje att se.
Födelsedagskalas är vi också bjudna på maken och jag. Väninnan V fyllde år i tisdags och vill fira den imorgonkväll. Skulle vara roligt om vi kan gå men mitt ryggskott går inte över. Av erfarenhet vet jag att det är inga lugna stillsamma tillställningar när V firas. Vi shakear loss ordentligt, vilket min rygg absolut inte pallar. (se inlägg från den 13:e maj förra året så fattar ni vad jag menar).
År skulle även min döda syster ha fyllt samma dag, och inte mindre än 50. Sände i tankarna en stor grattiskram till henne.
Oj! ser att det är dax att börja med lunchen, idag bjuds familjen på helstekt flamberad oxfilé med pepparcognacssås. Typisk 70-tals rätt, men gott gott.
ADIOS!
Igårkväll öste regnet ner och så har det fortsatt hela morgonen. Nu först bryter solen fram. Så verkar det också med dottern, hon ska i eftermiddag träffa en killkompis till en utav tjejerna i skolan. Ikväll är hon bjuden att fira en väninnas födelsedag, väninnan har fått 200€ av sin chef att fira sin födelsedag med. Sån chef är inte tokigt att ha. Dottern verkar gladare, vilket är en glädje att se.
Födelsedagskalas är vi också bjudna på maken och jag. Väninnan V fyllde år i tisdags och vill fira den imorgonkväll. Skulle vara roligt om vi kan gå men mitt ryggskott går inte över. Av erfarenhet vet jag att det är inga lugna stillsamma tillställningar när V firas. Vi shakear loss ordentligt, vilket min rygg absolut inte pallar. (se inlägg från den 13:e maj förra året så fattar ni vad jag menar).
År skulle även min döda syster ha fyllt samma dag, och inte mindre än 50. Sände i tankarna en stor grattiskram till henne.
Oj! ser att det är dax att börja med lunchen, idag bjuds familjen på helstekt flamberad oxfilé med pepparcognacssås. Typisk 70-tals rätt, men gott gott.
ADIOS!
Kommentarer
Trackback
