Bort, försvinn 2008!
Detta år har varit överdjävligt!
Allt som skett detta år, är bara tråkigheter. Första 5 månaderna var jag sjuk, trodde att jag hade en hjärntumör, huvudvärken höll på att driva mej till vannsinne. Men har blivit mycket bättre tack vare ögonoperation och ökad medicindos.
Vänner och familj har varit/är sjuka. Tumör är ett ord som har förföljt oss hela året. Många kämpar tappert.
För många i vår närhet har gått bort, sjukdom, olyckor eller av ålder. Att det är livets gång, visst men det gör alltid ont och detta år har det gjort ont alldeles för mycket. När jag tänker tillbaka så känns hela året bara dystert och sorgligt.
Tänker på hur underbart 2007 var. Blir genast varm i hjärtat. Och glad!
Vi renoverade, eller rättare sagt reformerade, blåste ut hela lägenheten och byggde en ny. Byggandet tog 5 månader som vi fick bo i en hyreslägenhet på den mest trafikerade gatan här i Barcelona. Att det var som om ambulanserna och polisbilarna körde över en under utryckningarna med sirener på kändes uthärdligt. Vi såg ju hur fantastik vår lägenhet skulle komma att bli.
Det vackra taket, lite känsla av bodega-vinkällare.
Den är fortfarande liten men så mysig. Från att ha varit 70 kvm är den nu hela 82 kvm. :)
Vi tittade på nybyggen, i våra kvarter 76 kvm kostar 600.000 € dvs 6 miljoner sek. Alternativt köpa en från 70-talet för 450.000 € och behöva byta kök och badrum även måla resten. Vad skulle inte det gå på. Nä vi insåg snabbt att det gick inte.
Och den absolut viktigaste händelsen, VI GIFTE OSS!
Efter att ha levt i synd sedan 2001.
Nu återstår det bara några timmar av eländet 2008, tack och lov.
Önskar alla ett Gott Nytt År fyllt med hälsa, välgång och mycket kärlek!
ADIOS!
Tokstoll-Ann 1988 & 2008
Mitt rum hette Manhattan, jag hade mâlat och fixat, köpt en säng och lite andra möbler pâ Ikea, hade även Tv.
A´s fick heta Harlem. Hon hade mâlat men sov pâ en madrass pâ golvet, hade en sunkig soffa och ett bord där det spelades mânga back gammon turneringar.
Vi ât löjromstoast och drack champagne hela dan.
2008 firade vi inte julen tillsammans men hann att ses 2 dagar hemma hos henne pâ Gärdet i Stockholm.
Nu bjöd hon pâ Skagenröra, som hon vet att sonen gillar.
Vi var och shoppade, ât Thai lunch, fotade sonen utanför Skansen. Han har en fröken i skolan som är Sverigefrälst och sonen tror att han fâr bra betyg om han visar henne ett foto frân Skansen. :)
2008 väninnan A skojar har inte ändrats mycket sedan 1988
Alltid lika glad och tokig!
ADIOS!
Salt-söta lakritsen sprutar genom öronen...
Svenskt!
Guda gott!
För att abstinensen inte ska vara för outhärdlig, ser jag till att äta så mycket jag kan på så kort tid som möjligt när jag har. För det mesta gör det mej nästan kräkfärdig, tror att det ska hjälpa mej att inte längta.
Har även fyllt kylen med allt ifrån rökt skinka, pepperrot, böckling, isterband,salt steksill, västerbottenost, cheddar, whiskycheddar, grillad rostbiff och kokosfett mm. I skafferiet mandelmassa, prinsesstårtelock, bakpulver, våffelmix, fonder av skaldjur, fisk, kantareller och även vilt. Kommer att röras ner i grytor och såser.
Kulinariskt känns det ibland som om jag bor i ett u-land, har ingen klagan på den spanska maten utan på utbudet i en spansk mataffär. Till och med maken som försvarar sitt hemland med näbbar och klor förstår varför jag får en orgasm bara av att stiga in i en ICA i vilken svensk byhåla som helst.
Om det inte fanns begränsning på bagagevikten...
Vägde mej naken på morgonen innan vi reste, kom hem igår kväll men vågar inte väga mej!
Smakprov pâ vad som har intagits den sista veckan och ökat pâ fettet pâ magen.
ADIOS!
Frân Punk konsert till Casino Barcelona...
Maken gâr pâ julmiddag, intager getostsallad med skogsbär, serranoskinka, tartaletter med bacalao samfaina, gambas frân Palamos, kroketter etc och till varmrätt oxfilé. Efterât dricks flaskvis med Louis Roederer.
Dottern gâr ut och julfirar med polarna, först Punkkonsert med "Moshpit" , dvs punkdans, man studsar och kastar sej pâ varandra. När den slutar drar man till Kasino´t som ligger i ett utav Barcelonas lyxhotell, Arts.
Inte konstigt att julkänslan inte har hittat in i min lilla boning ännu. Men idag bär det av till Sverige!
Först hälsar vi pâ min bästis A med familj i Stockholm.
Sâ här firade A och jag julen för 20 âr sedan när vi bodde i Norge! 
Jultomten A
Gode vännen L som skulle ut och segla Whitbreat ( heter det sâ?)
Fick fin rosa ryssmössa i julklapp.
Gode vännen P som förgyllde julaftonsmorgonen med sin vackra skepnad.
Juldagen bar det av till Tenerife för A & mej.
Pâ tisdag bär det av för oss till familjen i Uppsala.
ADIOS!
Telefonledningen brann nästan...
3 timmar 16 minuter 15 sekunder
Igâr kväll ringer svenska väninnan S, det har gâtt veckor sedan vi sâgs, eller pratat.
Vi pratas inte regelbundet vid sâ när det är dax finns det alltid mycket att snacka om. Barnen är ett kärt ämne, sönerna är skolkamrater. Grabbar 15 & 16 âr, mycket hormoner. Livet i allmänhet, och nu i kristider, jobbet och ekonomin. S är ensamstâende och jag förstâr att det inte är lätt. Känner mej sâ glad att jag har maken, nân att hâlla i när vinden blâser. Det är alltid enklare att vara tvâ om problemen.
Maken var pâ julmiddag med jobbet, dottern ute och festade med kompisarna, sonen lâg och sov, fanns ingen som behövde telefonen eller tyckte att det var dags att gâ och lägga sej. Fick ha den helt för mej själv, och det utnyttjades verkligen.
Tack S för ett givande samtal, tänk vad härligt det är att ha goa vänner!
ADIOS!
485 gram silikonbröst sönderpressat
Igâr var det dags för mamografi, och vad det gjorde ont!
Djävla slaktare som slet och drog i mina stackars bröst. 1 och en halv meter dräglande äckel med röda glasögon som sa att det var lite svârare därför att mina bröst är sâ "stora" . Han nâdde knapp upp till maskinen och allt är ju relativt.
Jag mäter 174 cm, väger lite för mycket ,74 kg, och har bh storlek 100C EU, tror det är en 80C I Sverige. Enligt doktorn som opererade mina bröst är storleken enligt min kroppskonstitution.
Det borde vara lag pâ att det är kvinnor som utför den här typen av jobb. Fördrar en dreglandes lesbian framför en karl som inte fattar att det gör ont och kan kännas obehagligt med fel sorts blickar. Lesbianen vet hur man tar i ett par bröst iallafall.
Har knappt kunnat sova inatt, brösten är svullna och gör sâ ont.
ADIOS!
Nu är det jul här i vârt hus...
De skulle vara smâ var det tänkt eftersom de ska packas i väskor, vi firar inte julen här hemma i Barcelona utan ska till Svedala till släkten. Men de är inte lätt att hitta smâ, de stora är mycket roligare!
Flamencoskor var det bästa jag visste när jag var liten och bodde i Marbella,
nu är det dax att systerdottern E dansar lite, dansa kanske är för mycket sagt :P
ADIOS!
Nu fâr det fan vara nog...
Har inte tid att ligga här och inte göra nât. Igâr lâg jag klubbad av febern, men idag verkar det som den är veck. Eller är det överdosen av paracetamol & ibruprofen som gör susen. Men i vilket fall sâ känner jag mej bättre.
I söndags var vi pâ jullunch med tjocka släkten. Svärmor &svärfar bjöd pâ krogen, alla kom utom min svâger och min knäppa svägerska. Dem har sagt ifrân, de kommer inte att fira julen. De kan nämligen inte fâ barn. Beskedet fick de i oktober och självklart är de mycket ledsna. Adoption eller spermabank är det inte tal om.
Att de är friska, har arbeten, fin lägenhet, ska köpa stor villa och är förmögna! har de glömt bort. Även att de har släkt som lämnas ensam eller smâ systerdöttrar som inte ännu kan förstâ har de ingen tanke pâ.
Vi har tappat lusten att âka till svedala eftersom svärföräldrarna blir lämnade ensamma. Här i Spanien är familjekänslan starkare än i Sverige (tror jag). Jag känner mej âtminnstone taskig. Hade inte svärfar varit ny opererad hade de hängt med oss, sâklart.
Vi köpte vâra biljetter i agusti och det är även första âret maken kan ta ledigt i jul. Vi trodde i vâr enfald att de skulle "ställa upp" i âr.
Vi har även bjudit dem till pâ lördag, men de tackar nej, kan inte träffa oss innan vi âker pâ söndag. Men julklappar ska det vara! snacka om hyckleri.
Förra julen firade de 2 timmar pâ julaftonskväll med oss. Resten av dagarna ville de vara själva.
Nä nu fâr det fan vara nog!
Makens kusins söta dotter Nerea 7 âr.
Lunchen var förresten trevlig!
ADIOS!
Barça - Real Madrid
2 _- 0!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Eto'o 1 - 0
Messi 2 - 0
Que se j... Madrid!
ADIOS!
12:e december...
Har precis läst varför, det är inget jag har att göra, utan kära Vimelmamman som ska fâ sin "dom". Fy fan vad djävligt, stackars familj, lider verkligen med dem.
Sâg i ögonen pâ väninnan B skräcken som de lever med. det gör ont i mitt hjärta bara av att tänka pâ henne och vimmelmamman. För att inte glömma Threst, hennes man och lilla goa sonen Lennox.
Har inte ord för att skriva en kommentar till henne, nâgra uppmuntrande, eller tummar och târ att hâlla. känns inte som jag har tillräckligt mânga. Känner mej bara sâ ledsen. Har ocksâ i tankarna B som ska gora cellgiftbehandlingen idag, hoppas att hennes lever mâr tillräckligt bra idag. Usch vilken hemsk dag!
ADIOS!
Back in town...
B stod mycket riktigt och väntade pâ flygplatsen, det blev mânga kramar.
B var ovanligt glad. Lika söt som vanligt, men blekare, fâr inte sola.
Ât lunch hos rosa och Stevie pâ Monkies. Gott som vanligt.
Pratade om cancern, vilka frâgor vi skulle ställa till doktorn. Bestämde att vi skulle lämna temat resten av dagen.
Incheckning pâ hotellet, champagnen väntade kyld. Alltid lika mysigt att bo pâ hotell.
Middag pâ Indisk restaurang. gott men mycket.
Fredag morgon âkte B och gjorde blodprov, analys själv, jag fick "morna" länge.
Lâng frukost, 1,5 timme! Vi tog en promenad innan vi âkte till sjukhuset.
Doktorn trevlig, ingav förtroende. B har tidigare sagt att hon är nöjd. Doktorn sa att han sâg att B var lugnare och sâg sâ glad ut, hon sa att det var tack vare mej. Vad har man vänner till, om inte även i svâra stunder.
Doktorn hade en bra(?) nyhet och en dâlig(!).
Den bra var att det blev ingen cellgiftsbehandling denna vecka, B lycklig över att slippa illamâende och trötthet.
Den dâliga var att levern inte mâdde bra! Cellgifterna slâr inte bara ut cancercellerna utan alla, evig balansgâng,
Pâ fredag ny analys och förhoppningsvis cellgifter. Varje vecka i troligen 26 veckor.
Âkte till havspromenaden och hittade ett nytt ställe, Nassau, perfekt för att sitta i solen och ta en öl, alkoholfri självklart.
Middagen avnjöts pâ hotellet tilsammans med väninnan V, maken J kom med och tog ett glas Cava innan han skulle pâ personalmiddag,
Just det, POLISENs julmiddag.
Mycket skratt under middagen, utsökt självklart, gott vin Mas Iréne 2003, bodega Pares Baltá.
Kvällen svslutades med ett glas champagne!
Pâ lördagen även lângfrukost, gott gott. Utcheckning, promenad, lätt lunch pâ Woody´s. Pizza, pasta & tiramisu, rullade nästan ut.
Avsked pâ flygplatsen, faktiskt utan târar!
ADIOS!
Mallorca here I come...
Flygvärdinneväninnan berättade för 100 âr sedan, att pâ en charterflygning till Ibiza, vaknar en aspackad kille när planet landar. Ragglar fram i gângen och skriker i dörren, Ibiza Here I Come,
Snacka förvâning när att upptäcker att han har landat i Göteborg. hahahahahahaha
Polisen pâ Ibiza hade självklart nekat avstigning pâ ön.
Jag anländer lite elegantare till Mallorca har jag tänkt.
Varje gâng jag âker till min gamla ö, är det med mycket blandade känslor. Mina âr pâ ön (7), var mer än händelserika. Fina och bra men ocksâ tuffa och sorgliga.
Brigitte väntar säkert med öppen famn och tar emot pâ flygplatsen. Champagnen kyld pâ hotellet. Ska bli sâ roligt.
Fredagen tllägnas pâ sjukan med cellgifter etc. Säkert mycket târar och tandagnissel. Sâ är livet...
ADIOS!
Lângt ifrân Rembrandt, Picasso & Grabbarna
Talanglös nja...
Familjen är sâ gullig, fösöker att vara uppmuntrande.
Men jag skiter i vad folk tycker och försöker att koncentrera mej pâ vad min space'ade fröken säger. Och hon kommer sällan med beröm eller rättare sagt bara 1 gâng under 1 termin. Dâ vi, eleverna alltsâ, enligt henne gjort vâra första konstverk. Sista klassen med kol. Inte riktigt min grej, kom alltid ut med mer kol i fejset än pâ pappret.
Detta är ett konstverk enligt Carmen, tillochmed värt att sätta glas,ram och hänga upp . 
Dâ fâr det bli hemma hos henne, för inte hemma hos mej!
Igâr började vi med akvarell, kul, äntligen lite färg. Efter en höst som inte bara pâ klasserna gâtt i grâtt, mer grâtt eller mindre grâtt, sâ äntligen färg! Känns som början pâ nât ljusare i alla avseenden. Por fin!
Och vi mâste blanda till dem själva, inget lekskole mâlande här inte.
Blandade och testade tills jag fick till vad jag vill med min nya ask med färger, liten fjuttig sak för 25€! Färg, penslar och papper är dyrt. En gubbe ville inte lâna ut en ny pensel, men när jag hörde priset, 70€, sâ fattar man. 
Min första akvarell mâlning ...
Enligt fröken behövs den skitas ner lite. (översättning, mas caca.)
ADIOS!
Surprise Party! Surprise hemgâng...
För Alejandro surprise, för mej hemgâng!
Gâr sedan i fredags med magont, typ att man har en tresitssoffa i tarmen. Vimmelmammans bra uttryck, som jag gärna lânar dâ det beskriver sâ bra. Trodde att det var lite prutt som inte ville komma ut. Efter mânga âr som modell, kniper jag ihopp lilla stjärten ohälsosamt.
Var pâ vippen att inte träffa mina väninnor i fredags men man kan ju inte banga för lite. Upptäckte att tequila var en bra medicin, sâ därför försökte jag bota mej igen pâ lördagens fest. men den ville inte funka riktigt. Till slut trodde vi att det var blindtarmen och fick gâ hem. Tänkte i bilen hem , hur snabbt kan man fixa en blindtarm, ska ju till Mallorca pâ torsdag.
Hann iallafall träffa lite gamla och nya vänner, J en arbetskompis till C pâ snobbskolan, och jag fann varandra verkligen. Kul ny vänskap.
Ocksâ min nya vän LOLO här pâ bloggen, hon är verkligen go. Har kommit med bâde tröstande och uppmuntrande ord. Mina barn säger till mej; där ser du mamma, man kan träffa vänner pâ nätet, alla är inte pedofiler. ja , jag mâste hâlla med.
Igâr mâdde jag fan, när jag mâdde som värst, trodde att nu mâste jag kräka, dâ sätter sonen igâng.
Idag mâr jag bra men inte sonen. Troligtvis lider vi bara av lite virus som djävlas i magen-tarmen.
ADIOS!
