BlondiBarcelona

Vaknade imorse med känslan av att nât har jag glömt. Kollade agendan för 78:e gângen, har bara massage idag pâ schemat. Redan igâr frâgade jag maken om han komihâg, bl a när jag har mamografi. Fick svaret att det tittade jag ju efter i förrgâr. pâ tisdag den 16:e. Men den 12.e sitter som gjutet i minnet. Vad är det för speciellt som händer den 12:e?!

Har precis läst varför, det är inget jag har att göra, utan kära Vimelmamman som ska fâ sin "dom".  Fy fan vad djävligt, stackars familj, lider verkligen med dem.
Sâg i ögonen pâ väninnan B  skräcken som de lever med. det gör ont i mitt hjärta bara av att tänka pâ henne och vimmelmamman. För att inte glömma Threst, hennes man och lilla goa sonen Lennox. 

Har inte ord för att skriva en kommentar till henne, nâgra uppmuntrande, eller tummar och târ att hâlla. känns inte som jag har tillräckligt mânga. Känner mej bara sâ ledsen.   Har ocksâ i tankarna B som ska gora cellgiftbehandlingen idag, hoppas att hennes lever mâr tillräckligt bra idag. Usch vilken hemsk dag!

ADIOS!