Mierda! Skitsjukdomar överallt!
Har inte kunnat blogga pâ ett par dagar, SVÄRFAR viker sej dubbel av smärta.
Har sedan i fredagsmorse suttit pâ sjukhuset med maken och svärmor. I torsdags eftermiddag ringer svärmor och talar om att svärfar insjuknat, de är pâ akuten. Maken âker dit för att kolla läget och hâlla svärmor sällskap.
Buken har svällt upp som pâ en gravid i 9:e mânaden, läkarna tror att det är gaser, sätter en sond i rumpan och det väntas att han ska prutta. Men nej inget händer utom att svärfar blir sämre och sämre. Bestäms att en TAC Behövs göras, och dâ ser man att tunntarmen har slagit knut pâ 3 ställen och brustit mellan knutarna. Svärfar mâste akutopereras. Svärfar hör när läkarna talar om för svärmor och maken att de inte vet om det är en riskfylld operation, eftersom man inte vet vad man kan finna när man öppnar. Han har haft "skitsjukdomen" (Vimmelmamman) för 11 âr sedan och har bara kvar 18 cm tjocktarm. Svärfar är övertygad att hans sista stund har kommit och tar farväl.
Svärmor och maken ringer och storgrâter. Operationen gâr bra.
Fredagmorgon far vi till sjukhuset, svärfar ligger pâ intensiven, man har hittat en fläck pâ ena lungan. När vi blir insläppta 2 om 2 iklädda skyddskläder finner vi svärfar vid strâlande humör. Försöker tillochmed prata fast slangar i halsen och syrgasmask. Har ju överlevt. Samma eftermiddag görs broncoskopi, troligtvis är det bara en lunginflammation. Igâr flyttas han till en avdelning. Han är pâ bättringsväg.
Pâ samma avdelning ligger en zigenare inlagd, överhuvudet (pâ spanska El Patriarca). Familjen +- 50 personer sitter, ligger vid hissarna utanför avdelningen,äter, dricker och röker, även braj . Och skitar ner! Barnen springer, kryper, krälar och skriker. De vuxna är inte heller tysta precis. Dygnet runt. Ordningsvakterna försöker hâlla ordning, polisen har ocksâ slängt ut dem, men det dröjer inte länge, sâ är de samlade igen. Damerna är iklädda pjamaser och morgonrock vilket är en vanlig utegângsklädsel för dem och för att inte glömma tofflorna. Herrarna bär minst 1 kg guld fördelat mellan halskedjor och ringar, förställande hästhuvuden eller hästhovar. Helst med brillianter i hela karat!
Klart är att man spenderar hellre pengar pâ guld än dusch/badsystem i sina hem.
Även här i spanien existerar rökförbud i offentliga lokaler. Om inte minst pâ sjukhus.
Dags att âka till svärfar!
ADIOS!
Har sedan i fredagsmorse suttit pâ sjukhuset med maken och svärmor. I torsdags eftermiddag ringer svärmor och talar om att svärfar insjuknat, de är pâ akuten. Maken âker dit för att kolla läget och hâlla svärmor sällskap.
Buken har svällt upp som pâ en gravid i 9:e mânaden, läkarna tror att det är gaser, sätter en sond i rumpan och det väntas att han ska prutta. Men nej inget händer utom att svärfar blir sämre och sämre. Bestäms att en TAC Behövs göras, och dâ ser man att tunntarmen har slagit knut pâ 3 ställen och brustit mellan knutarna. Svärfar mâste akutopereras. Svärfar hör när läkarna talar om för svärmor och maken att de inte vet om det är en riskfylld operation, eftersom man inte vet vad man kan finna när man öppnar. Han har haft "skitsjukdomen" (Vimmelmamman) för 11 âr sedan och har bara kvar 18 cm tjocktarm. Svärfar är övertygad att hans sista stund har kommit och tar farväl.
Svärmor och maken ringer och storgrâter. Operationen gâr bra.
Fredagmorgon far vi till sjukhuset, svärfar ligger pâ intensiven, man har hittat en fläck pâ ena lungan. När vi blir insläppta 2 om 2 iklädda skyddskläder finner vi svärfar vid strâlande humör. Försöker tillochmed prata fast slangar i halsen och syrgasmask. Har ju överlevt. Samma eftermiddag görs broncoskopi, troligtvis är det bara en lunginflammation. Igâr flyttas han till en avdelning. Han är pâ bättringsväg.
Pâ samma avdelning ligger en zigenare inlagd, överhuvudet (pâ spanska El Patriarca). Familjen +- 50 personer sitter, ligger vid hissarna utanför avdelningen,äter, dricker och röker, även braj . Och skitar ner! Barnen springer, kryper, krälar och skriker. De vuxna är inte heller tysta precis. Dygnet runt. Ordningsvakterna försöker hâlla ordning, polisen har ocksâ slängt ut dem, men det dröjer inte länge, sâ är de samlade igen. Damerna är iklädda pjamaser och morgonrock vilket är en vanlig utegângsklädsel för dem och för att inte glömma tofflorna. Herrarna bär minst 1 kg guld fördelat mellan halskedjor och ringar, förställande hästhuvuden eller hästhovar. Helst med brillianter i hela karat!
Klart är att man spenderar hellre pengar pâ guld än dusch/badsystem i sina hem.
Även här i spanien existerar rökförbud i offentliga lokaler. Om inte minst pâ sjukhus.
Dags att âka till svärfar!
ADIOS!
Kommentarer
Trackback
